 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Under 1980-talet skedde stora förändringar på den svenska kreditmarknaden. Den tidigare kreditregleringen av marknaden avskaffades successivt, gränserna mellan kreditinstituten suddades ut, strukturförändringar förbereddes eller genomfördes, en hårdare konkurrenssituation uppstod etc. I slutet av 1980-talet kunde man se en fortsatt och accelererande förändringstakt in på 1990-talet, bl a med en ännu snabbare internationalisering.
Mot bakgrund av detta scenario togs 1989 inom sparbankssektorn initiativ till en strukturell förändring av sparbankernas organisation för att skapa bättre förutsättningar för att möta den snabbt förändrade konkurrenssituationen. Ett förslag till ny struktur togs fram och förankrades inom sparbankssektorn. Förslaget krävde förändrad lagstiftning av i första hand associationsrättslig natur. Enligt förslaget skulle sparbanker kunna ombildas till bankaktiebolag. Regeringen medverkade aktivt i processen att få till stånd en sådan förändring av lagstiftningen. Ett lagförslag från finansdepartementet skickades ut på en omfattande remissbehandling. Förslaget vann i huvudsak anslutning från remissinstanserna. Propositionen, som i allt väsentligt överensstämde med ursprungligt förslag, antogs av riksdagen på våren 1991. Den nya sparbanksstrukturen kunde i praktiken genomföras i slutet av 1991.
I denna omstruktureringsprocess ingick som ett nödvändigt legalt led tillskapandet av en organisation som utgjorde ägare till sparbanksaktiebolaget. Det fanns ingen rättslig möjlighet att - som de ömsesidiga försäkringsbolagen - fördela aktierna mellan kunderna. Därför stiftade riksdagen en lag om sparbanksstiftelser, vars viktigaste uppgift var att just vara ägare i den till aktiebolag ombildade sparbanken.
De elva stora regionsparbankerna ombildades 1991 till bankaktiebolag, varvid lika många sparbanksstiftelser tillkom med ett hundraprocentigt ägande i respektive sparbanksaktiebolag. I samband med finanskrisen och bildandet av Sparbanken Sverige AB kom stiftelserna att bli delägare i denna bank i stället. På grund av behovet av nytt kapital, börsintroduktionen samt det senare förvärvet av Föreningsbanken har de elva ursprungliga stiftelsernas ägarkapital spätts ut till att nu utgöra strax över 20 procent.
Senare har ett antal ytterligare stiftelser bildats, i första hand på grund av behov av nytt kapital vid köp av tidigare föreningsbankskontor inom en fristående sparbanks verksamhetsområde. I dessa fall har FöreningsSparbanken blivit delägare i sju nybildade sparbanksaktiebolag tillsammans med en stiftelse för respektive ombildad bank. Dessa stiftelser är Sparbanksstiftelsen Bergslagen, Färs & Frosta, Rekarne, Söderhamn, Vimmerby, Öland och Stiftelsen FöreningsSparbanken Sjuhärad .
Förutom ovan nämnda delägda banker har sparbankerna i Varberg, Skara, Lidköping, Tjustbygdens Sparbank (Västervik) samt Sparbanken Gripen (Ängelholm) ombildats till bankaktiebolag, men här äger sparbanksstiftelserna hela aktiekapitalet i respektive bankaktiebolag. Fler ombildningar kommer sannolikt att ske.
Stiftelserna har två uppgifter, dels den självklara att vara ägare, men också att inom sitt verksamhetsområde främja näringsliv, forskning, utbildning, idrott eller kultur.
"§ 2
Stiftelsen skall tillgodose syftet att främja sparsamhet i Sverige genom att som aktieägare i bank och/eller företag inom sparbankssektorn verka för att sparbanksrörelsens grundläggande idéer och värderingar bevaras och utvecklas och att bankverksamheten inom sparbankssektorn blir en effektiv konkurrensfaktor på kreditmarknaden.
§ 3
Vid sidan av syftet att främja sparsamhet i Sverige får stiftelsen även främja näringslivet, forskning, utbildning, idrott eller kultur inom det tidigare verksamhetsområdet för (sparbanken X). Detta syfte skall tillgodoses genom utdelning av kontanta bidrag till fysiska eller juridiska personer ur avkastningen på stiftelsens förmögenhet."
(OBS! Avvikelser kan förekomma)
Sparbanksstiftelse kan i princip endast lämna bidrag till ändamål/projekt inom sitt verksamhetsområde. Detta område är identiskt med det verksamhetsområde, som gällde för den sparbank som genom ombildning till aktiebolag har bildat stiftelse. Som exempel kan nämnas, att på alla orter där FöreningsSparbanken bedriver verksamhet finns det möjlighet att hos sparbanksstiftelse söka medel. Andra ombildade sparbanker, där således en sparbanksstiftelse har bildats är i Borås, Söderhamn, Eskilstuna, Varberg m.fl. kommuner.(se Länkar till stiftelserna)
Sparbanksstiftelserna bidrar med pengar till Sparbankernas Forskningsstiftelse, som stödjer viss forskning i Sverige.
Sparbanksrörelsen har en lång tradition med djupa rötter när det gäller att främja sparandet och sprida kunskap om sparande och kapitalbildning i vid bemärkelse. Den sparfrämjande uppgiften är inte självpåtagen, den finns inskriven i sparbankslagen. Sparbankernas tillkomst grundade sig faktiskt på viljan från stiftarnas sida att aktivt kunna bidra till att för många människor skapa välfärd och trygghet genom ekonomisk planering. Sparbankerna har under de senaste decennierna visat sin vilja och sin förmåga att successivt anpassa och utveckla verksamheten till tidens krav. I många fall har sparbankerna varit föregångare på kapitalbildningsområdet.
I sparbanksstiftelsernas uppgift ligger att fortsätta sparbankernas verksamhet vad avser främjande av sparsamhet i Sverige. Detta kan ske genom att stiftelserna driver aktiviteter i egen regi eller genom att lämna ekonomiska bidrag till fysiska eller juridiska personer med verksamhet som stiftelserna önskar stödja.
Stiftelserna gör insatser på en rad olika områden inom ramen för stiftelseförordnandet,
t ex näringslivsutveckling, forskning och kunskapsspridning. Målet för verksamheten i denna del kan också beskrivas på följande sätt: Att driva aktiviteter och genomföra åtgärder som är välfärdsskapande för en bred grupp av människor.
I stiftelsernas roll som samhällsinstrument har förtroendemännen en viktig uppgift, nämligen att genom sina kontaktytor i samhället fånga upp idéer och behov som stiftelsen med sina resurser kan utveckla och tillfredsställa. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
|
